Om jag tidigare hade mjölkiga flytningar så är de numera gräddiga. Varsågod för informationen! 

 

 

Efter ett samtal med gynekologen har jag nu bokat tid för VUL (15 november, 12:30), och jag har även fått OK för att använda medicinen. Hon rekommenderar 1 tablett om dagen, och det ska jag ta fram till vecka 12. Jag är då i vecka 7+1, så vi borde få se ett slående hjärta. Om jag, mot förmodan, skulle vara gravid från förra månaden (vilket är osannolikt) så är jag i vecka 11+6. Men då hinner vi ta NUPP-testet också. 

 

Det känns så otroligt skönt att ha dessa saker avklarade. Det är verkligen en tyngd som lyfts från mina axlar. Nu kan jag se framåt och börja njuta ordentligt! Snart ska jag tralla ner till apoteket och hämta ut medicinen. 

Kände ingenting förutom trötthet. v4+3 fick jag en stor finne på kinden, vilket aldrig händer. Men det var bara en så jag tänkte inte på det så mycket. Jag hade också ömma bröst, men det var inte såå farligt. Hade bara känt av mensvärken en gång under hela veckan, vilket är ovanligt. 

 

Jag har pratat med läkaren nu. Hon sa att mina nivåer är helt normala. Progesteronet låg bra till. Normalt ska man vara mellan 18-44 och jag har ett värde på 35. Jag frågade om det kunde sjunka, och hon svarade ja. Jag frågade även om jag då kunde få ta medicinen i förebyggande syfte. Hon sa att det normalt inte är något problem alls, men att jag för säkerhetsskull skulle prata med min gynekolog. 

Fick graviditeten bekräftad av läkarens sekreterare. Så otroligt skönt! Hon berättade också vilken progesteronhalt jag låg på, och även min hcg-halt. Men hon visste inte vad det betydde. Lika lite som jag vet vad det betyder. Snart ska ännu en läkare ringa upp mig för att förklara om jag behöver ta utrogestan eller inte. Jag är såå nervös. Det är inte samma läkare som jag hade igår. Tydligen har hon semester nu... 

 

Men ni anar inte hur skönt det var att höra "Ja, så du ÄR gravid". Någonstans i bakhuvudet fanns en rädsla att de skulle säga att jag inte var det. Vet inte varför men den känslan har smugit sig fram ett par gånger. Så jag känner verkligen pjuuuh. Jag är faktiskt gravid! 

Funderar på att skita i vad läkaren säger och ta medicinen ändå. Vill hämta ut den på en gång. Ska ändå diskutera det med läkaren. Kanske kan jag ta halva dosen i stället för hela? Vad tror ni om det? 

Det är otroligt svårt att få en bra bild tycker jag. Allt är tydligare i verkligheten. Strecket på första testet syns knappt utan redigering. Jag ser att det blivit tydligare, men tycker ändå att det kan vara starkare. Blir så orolig av svaga test, men vet ju att även det är ett positivt resultat. Äh... Skulle inte analysera utan bara visa upp gårdagens test, et voìla! 

 

Jag sitter med telefonen i famnen. Läkaren har fortfarande inte ringt. Det känns så hemskt att vänta. Jag måste erkänna att jag var extremt sugen på att ta ett test i morse, men jag lät bli. Mitt digitala test ligger och väntar på att bli använt också. Jag vet inte varför jag inte känner mig redo att använda den än. 

 

På väg hem från träningen i söndags, dvs innan jag visste att jag var gravid, då satt jag i bilen och tänkte. Jag insåg att den efterlängtade novembermånaden skulle vara här. Det hade jag sett fram emot om jag var gravid Jag tänkte att jag skulle få ta mig igenom den 22a november alldeles ensam - utan något frö i min mage. Det gjorde mig extremt sorgsen. I mitt huvud fanns det ingen chans att jag skulle kunna vara gravid. Så jag är så otroligt tacksam över att få en chans att ta mig igenom det datumet med ett hopp. Så otroligt tacksam.

BF är i juli. ♥

God morgon. 

 

Väntar på samtal från läkaren. Hon sa att hon skulle ringa runt kl 08. Mmm... Även jag har ett par samtal att ringa men vågar inte utifall hon skulle försöka ringa. Inte schysst om det då är upptaget. 

Det kan inte bli ett tredje missfall... Det får inte bli ett tredje missfall.

Nu är jag tillbaka från läkaren. Jag har en riktigt bra och förstående läkare. Hon sa att man brukar mäta hormoner och hcg först efter tre missfall. Men så tog hon ändå mitt blodprov. Jag får svar redan i morgon om jag behöver ta utrogestan eller inte. Hon skrev även ut receptet för mig så att jag kan hämta upp det om det är så att mina nivåer är låga.

 

Kan ju faktiskt hämta ut medicinen redan idag, för är det verkligen så farligt att ta medicin trots att jag egentligen inte behöver det? Jag är i alla fall riktigt nöjd med samtalet, känner att jag har fått rätt hjälp och att jag är på väg mot en lyckad graviditet. Känner ni det också? ♥

 

Ringde till gyn och sa att jag var gravid. Hon sa att det kunde vara en graviditet från förra gången, men det enda sättet att ta reda på hur det ligger till är att undersöka mig. Jag undrade om hon kunde ge mig något som gör att jag slipper få ännu ett missfall. Då svarade hon att det inte går att undvika om det är dit graviditeten är på väg. Hon sa att jag kunde åka till vårdcentralen och kolla mina hormonhalter. Om det visar sig att något inte står rätt till ska läkaren skriva ut ett recept för "utrogestan". Någon som hört talas om det? Det är ett preparat med progesteron. Hoppas, hoppas, hoppas att jag får använda det. Och att det fungerar.

 

Ska till läkaren kvart i fyra. Hoppas att få min graviditet bekräftat. Hoppas att hcg-nivån är tillräckligt hög. Jag oroar mig mest för att jag har svaga streck. Förhoppningsvis är allt bra. Håll tummarna, jag ska snart iväg.

Fick missfall v4+4 förra gången men jag har tagit mig förbi gårdagen. Känns ju väldigt skönt att ha den tiden bakom mig. Tänkte skriva lite om symtomen jag har:

 

• Hunger. Jag är sååå hungrig, typ hela tiden. Jag tyckte att det var konstigt, men det brukar bli så innan mens också. 
• Ont i brösten. På sidorna som vanligt.
• Trötthet. Men det är också svårt att känna av...
• Kissnödighet.

God morgon. 

 

Jag kunde ju självklart inte låta bli att testa idag. Sent igårkväll fick jag för mig att strecket jag sett var ett spökstreck. Och att jag tolkat det som att jag var gravid när det inte alls var så. För faktum är att, förutom ömma bröst och en kurrande mage, finns inga andra symtom! Men nu tog jag ett test igen och det visar positivt. Strecket är märkbart starkare. Skulle ladda upp en bild men min dator känner inte igen mitt SD-kort, så det går inte att ladda upp det.

 

Jag har lugnat ner mig, eftersom att jag nu SER att det ÄR starkare. Jag vet vad ni tänker, "sluta ta de billiga testen!"... Ni har helt rätt. Detta var mitt sista test denna vecka. Jag tänker dock inte ta mitt digitala test än. Det får vänta till nästa vecka. Var och köpte ett igår. Vill gärna se 3+ på displayen. När borde jag testa då?

 

En annan grej jag undrar är om det finns något magiskt preparat jag kan använda för att få behålla bebis... Kan jag fråga gyn om det? Känner ni till några mediciner som man brukar få ta om man fått upprepade missfall. Förhoppningsvis behöver jag inte dem, men jag vill ändå läsa på lite. 

 

Hoppas att ni har det bra! Kramar!

En negativ känsla kom över mig alldeles nyss och det känns som att det kommer att bli ännu ett missfall. Mitt streck är så svagt. Det är så självklart nu när jag jämfôr med mina tidigare streck. Så jag förbereder mig mentalt på att det kommer bli ett tredje missfall. Suck. Jag vet. Jag ska vara glad över att jag ens fått ett streck. Men jag förväntar mig inte alls att det ska gå hela vägen. Vi får väl se i övermorgon om strecket blir tydligare. 

 

Måste ju inflika att jag inte känt av några symtom så det kan vara så att hcg-nivån varit väldigt låg från början. Äh, jag får bara vänta och se. 

 

Berättade för R. Eller han frågade om jag hade testat, och jag svarade att jag hade det och att det var positivt. Han blev glad, men jag ska nu diskutera min oro med honom, så att han också är beredd. Jaja... Det var dagens deppinlägg. Hejs. 

Hejsan allihopa! Tack för fina kommentarer! Er kan man alltid lita på! :) Jag är förstås väldigt glad över det svaga strecket... Men det går inte att jämföra med de tidigare testen. Det har inte varit samma typ av rena glädje. Jag vet inte varför, men antagligen har det att göra med de två missfallen jag har bakom mig. Det är som att jag förväntar mig att det snart ska komma blod. Och inlägget jag skrev i morse var i ren chock! Hade verkligen inte förväntat mig ett plus.

Herregud. Herregud. Jag kan inte tro det. Jag kan inte tro det. Jag skakar som ett asplöv. Kunde knappt ta ett foto på testet. Hur fan kan det bli två streck!? Gah, fotot vägrar laddas upp. Jag måste visa er. Jag trodde verkligen inte att det skulle bli någonting. Jag fotade precis efter fem minuter och nu är strecket ännu starkare! Aåååh. Vet inte vad mer jag ska skriva. Jag är sååå förvirrad. AAAH, äntligen har fotot laddats upp!

 

 

 

 

Jag vet med säkerhet att det kommer bli negativt. Jag känner mig inte alls gravid! Mina bröstvårtor har alltid blivit känsliga. Snart får jag min teori bekräftad... testet ligger i badrummet. Måste vänta i fem minuter. Ska äta frukost så länge...

 

Glömde testa. Fan att jag är sa dum. Äsch, det var nog för det bästa. Kommer hem sent ikvâll. Ska iväg och träna nu. Ha en bra dag. Och i morgon vet vi nog om jag är gravid eller inte. Dvs, om jag kommer ihag att testa. Idioti, alltsa.

 

Vi hörs ikväll!

 

 

Ja, fan. Tror nästan att jag kommer testa i morgon. Även fast det känns som att jag inte alls kan vara gravid. Har inte haft mensvärk sedan i morse. Antagligen kommer mensen precis efter att jag har testat. Fy vad jag är nervös! Varför är jag så nervös?! Vi försökte ju inte ens ordentligt... Ska tidigt i morse iväg och spela volleyboll. Det brukar vara nice om jag är på bra humör. Får jag ett minus kommer jag vara sur, vilket bidrar till att jag spelar dåligt. Får jag ett plus kommer jag bli skitglad, men sedan asrädd att jag ska jag få missfall. Jag kommer inte våga fånga bollar och resultatet blir att jag spelar dåligt igen. 

Jag tror att jag kände av något som liknade mensvärk tidigt i morse. Men sedan dess har jag inte känt någonting. Min mens är bara sen med en dag, men tror att det kan dröja en vecka tills mensen kommer. Är jättenyfiken nu. Funderar på att testa i morgon. Får se hur det blir. 

 

 

Det hade varit ett drömscenario om det visade sig att jag var gravid från förra månaden. Jag kan ju inte säkert veta. Men jag får veta om jag är gravid om MAX en vecka. Antagligen tidigare om mensen kommer. Hur långt gången jag är får vi veta vid ett eventuellt ultraljud. Jag tycker ändå att tanken vid att jag kan vara i 8e veckan är väldigt... pirrig. Och skön. 

Vet ni vad jag gillar med min nya universitet? Folk gillar mig. Trots att jag inte kan språket superperfekt. T o m lärarna gillar mig. Och jag har hittat flera jättefina vänner. Vänner som vill ta en fika, och bryr sig om en. Känns helt jävla asbra. Folk brukar säga att den franska delen av Belgien är skit, och jag måste faktiskt ta och hålla med. Folk är mycket, mycket vänligare i den flamländska delen. Jag har aldrig, under mina två år som student i Liège, fått ordentliga vänner. Nu har jag fått bekräftat att det inte är mig det är fel på.

Då är jag nästan framme vid mållinjen. Har inte haft någon mensvärk på evigheter. Allt känns som vanligt i kroppen. Vet inte om det ska bli mens eller ett plus. Förmodligen blir det mens om några dagar. Har varit sjuk och då dröjer det ett par dagar för kroppen att återställa sig. Måste erkänna att jag mer än gärna vill ta ett grav-test. Försöker verkligen låta bli. 

Fattar inte varför jag drömmer om honom... Det var typ fem år sedan jag såg honom sist. Och även då visste jag att R var den rätta för mig. Så jag önskar att jag bara kunde radera honom ur mitt medvetande. Fan att man inte kan kontrollera vem man drömmer om. 

Fick en kommentar som berörde mig ENORMT. Fick en styrka och en känsla av hopp när jag hade läst klart. Det här är Isabels historia och hennes blogg hittar ni HÄR. In och läs. Jag blir så djupt berörd. 

 

 

Här går det snabbt. Har fortfarande inte haft någon mensvärk men brösten värker och jag känner ett hunger från helvetet. Jag kan känna mig proppmätt ena sekunden för att i nästa hoppa ner i chipspåsen. Börjar verkligen bli nyfiken på hur det egentligen ligger till denna cykel. Det känns lite annorlunda i kroppen. Antagligen är det bara något jag inbillar mig. Jaja, det är inte långt kvar till att jag får veta. 

 

Jag insåg precis att det bara är tre dagar till BIM, men jag tror att det kan dröja mer än så. Jag har inte haft någon mensvärk, men jag har inte heller riktigt känt efter. Jag har dessutom haft lite feber och varit ganska sjuk, och den brukar komma lite senare då. 

 

 

Kommer ni ihåg KÄNSLAN av att BESTÄMMA att man nu skulle skaffa BARN? Det var ett extremt stort beslut och snart skulle det hända. Jag minns att vi låg i sängen och såg på en film. Och jag kände att snart är det någon som ligger emellan oss. Det var så jäkla längesedan jag tänkte på det, och minnet har liksom samlat damm. Vad man istället minns är tiderna efter det beslutet. Alla negativa testet och allt misslyckande. 

Ikväll har en presentation för ett par elever i min språkskola som lär sig svenska. Jag är lite nervös, men ser verkligen fram emot det. Det hade nog varit bättre om jag inte var så förkyld. Hur som helst, jag ska prata om Sverige, och skillnader mellan belgare och svenskar. Kommer naturligtvis prata lite om mig själv också. Tänkte dessutom tipsa om hur de kan förbättra sin svenska. Ett av de bästa tipsen jag fick när jag skulle lära mig franska var att börja läsa bloggar. Bloggar är "korrekt" skrivna, dvs, de följer skrivregler, men det är inte långtråkigt som i en bok. Det är mer vardagliga saker, och oftast med talspråk inblandat. 

 

Idag är jag fruktansvärt positiv. Visst är det konstigt hur det kan ändra sig från den ena dagen till den andra? Jag tror att jag skrev någonting om någon sorts rädsla, minns inte så bra länge. Heh. Löjligt. För vet ni vad? 

God morgon. Idag mår jag faktiskt bättre! Jag är fortfarande otroligt förkyld men nu slipper jag i alla fall febern. Igår var det zombiekväll hos oss. Det började med ett avsnitt av The Walking Dead och sedan såg vi filmen World War Z. Det var verkligen en riktigt bra film. Jag tror att alla filmer blir lite bättre när man kollar i 3D. Älskar att vår TV har den funktionen. Hur som helst... Vi fortsätter på zombie-temat och ska idag se den senaste Resident Evil-filmen. Också i 3D. Man får ju passa på när man är sjuk. Har aldrig tid att se på filmer annars.

Jag har gått och blivit ordentligt sjuk. Det började i går morse, och nu har jag feber och förkylning. Typiskt. Roar mig med att se Scrubs och läsa bloggar. Det är INTE kul att vara sjuk. R tar hand om mig så fint, och jag njuter lite av det för att vara ärlig, men gahh. Hoppas att bli frisk till i morgon redan. 

 

Folk blir gravida till höger och vänster omkring mig. Jag vill också. Längtan griper tag i mig igen. Folk undrar när det är dags för barn. Svärmor undrar. Alla kan dra åt helvete. Jag hatar frågan. Som att det är jag som bestämmer. Som att jag kan styra det. Hatar att folk tror att det är okej att fråga sådant. 

 

Idag är ingen bra dag att inte vara gravid på. Jag vill att det ska bli vår tur nu. Måtte det bli en lyckad graviditet nästa gång. Vet inte vad jag ska ta mig till om det blir ännu ett missfall. Jag vet att jag inte ska tänka så, men idag har skräcken gripit tag i mig. Och nu vägrar den släppa.

 

Jag ska försöka sova bort det. 

Godnatt.

Hoppas att ni sover bättre än vad jag kommer göra. 

Jag insåg precis att min man tror att TV-serierna "Scrubs" och "Grey's Anatomy" är samma... Vem är jag egentligen gift med?! 

Mina flytningar är så jäkla konstiga denna cykel. Har inte haft ÄL-flytningar, och nyss var det som ett tjockt lim. Yay för detaljer! Tror inte att det "tog sig" denna gång. Vi sexade bara en gång under ägglossningen, om det ens blev en ägglossning. 

Tänkte bara lägga till ett par bilder på min klänning från i söndags. Mycket finare i verkligheten faktiskt. Men jag tycker att de här bilderna blev rätt bra ändå . 

 

 

Idag fick jag veta att den gravida tjejen i min klass också dricker. "Två glas vin per vecka är ju helt okej". Jag vill helt ärligt slå henne på käften. Enligt hennes läkare borde hon inte heller sluta röka. För då får hon högt blodtryck och det är minsann farligare.

 

Jag tål inte henne. 

Hade en superkonstig dröm om att jag åkte tillbaka i tiden och träffade R. Jag förklarade för honom att vi skulle gifta oss i framtiden. Han trodde mig inte. Sedan frågade han hur länge vi hade varit gifta då... Jag svarade i mer än tre år! Då frågar han om vi har några barn. Jag svarar "inte än". Han blir chockad. Tre år, och inga barn?! 

I morgon ska jag ha ägglossning, enligt mina beräkningar. Jag tror att det stämmer rätt bra, för jag har redan börjat känna av ÄL-smärta. En sak är visserligen bra med min kropp, den talar om när jag är fertil. En av de få saker som faktiskt fungerar korrekt. Jaja... man tar det man får. Ska sluta klaga. 

Hej, allihopa! 

 

Sorry för skitig uppdatering. Har inte suttit vid datorn på tre dagar! Har haft volleybollträning typ hela helgen. Spelade rätt dåligt i lördags, men igår gick det mycket bättre. Nu har jag såå mycket bättre kontroll på mina smashar. Längtar till att spöa skiten ur Frankrike, hehe. 

 

Snart närmar jag mig ÄL också. Skiter i testen denna månad. Vi chillar lite just nu. Jag orkar inte med min galenskap riktigt ännu. Det får vänta ett tag till. Ibland känner jag mig så pessimistisk. Ibland känns det som att vi aldrig kommer att få barn... 

Jag är inne på min (jättegamla) blogg, och läser inlägg. Tror faktiskt att jag skrev bättre förr i tiden. Tyvarr var den även då "anonymt" skriven. Endast mina vänner visste vem jag var. Hade aldrig lagt upp bilder på mig själv. Faktum är att jag inte ens har facebook. På internet existerar jag inte, och jag tycker om det. Vill gärna att NI ska få en tydligare bild av mig, men jag vill inte ha det ute på nätet. Hur som helst... så otroligt många minnen! Och vad roligt jag skrev också! 

 

Ett av mina så-pinsamt-så-att-man-nästan-dör - inlägg har att göra med min gamla fysiklärare. Killarna i min klass var riktiga nördar. Och min lärare var en kort osäker kille med glasögon. Han var en sådan person man ville vara extra snäll mot. 

 

Denna konversation utspelades mitt under en lektion;

Gah, irriterar skiten ur mig på den gravida prutten i min klass. "åååh, det är så svårt att vara gravid, ååh, jag skulle egentligen börja studera men så hände det HÄR!"

Jag hatar att vara såhär bitter... Hoppas att det går över snart. Vill så gärna vara i hennes skor.

Det har börjat en ny tjej i min språkkurs. Hon är gravid i femte månaden. Och så röker hon också. Mitt under lektionen tar hon upp en macka och säger: "Jag blir skithungrig från ingenstans ibland". "Ja, bebis måste ju också äta", säger läraren. 

Nu känns det äntligen bättre. I morse frågade R: "Vi försöker väl denna månad igen?" Jag hade inte riktigt på det. Ändå svarade jag: "Självklart."