Tja!
Hej,
det var längesedan! Jag önskar verkligen att jag fann motivationen till att blogga om hur det är att vara mamma och mina känslor kring det hela. Men sanningen är att jag bara njuter! Det har varit så underbart. Jag känner verkligen att jag behöver prioritera att VARA mamma än att skriva om hur det är att vara mamma.
Abir är en underbar bebis *tar i trä*. Han är bara så enkel att ha och göra med. Och så glad hela tiden. Kärleken växer för varje dag. Jag mår också jättebra nu. Mår faktiskt strålande.
Okej, jag vet att detta är ett äckligt underbart inlägg, så jag ska avsluta. Det går ju faktiskt nedåt också ibland. Men jag har bara varit alldeles gråtfärdig en enda gång. Och det var när han var typ tre veckor och sov en halvtimma åt gången. Puh, det var jobbigt.
Vi hörs!
P.S. Jag är kvar i Sverige...