Saknar
Det var skönt att veta att jag inte var gravid. Jag hade tagit mediciner jag inte borde ha tagit. Allt för att få smärtan att gå bort. Jag tänkte faktiskt inte ens på att jag kunde vara gravid.
Min bästa vän tågar ner till Belgien från Stockholm. Jag hoppas att jag kan vara hemma när hon kommer fram. Hela den här veckan har varit så otroligt kaotisk. Saknar mitt hem, min son, saknar att gå ut på stan, saknar min espressomaskin. Ajuste, jag saknar också min man, fast ärligt talat saknar jag honom väl minst. Han hamnar i alla fall under espressomaskinen.
Nope
Jag fick min mens idag. I morse när jag vaknade. Vet ni vad fördelen med det är? Höga doser smärtstillning som man annars inte får. Är kvar på sjukhuset till i morgon tyvärr. Kan ju trösta mig på att bli hög på läkemedel.
Mes
Tror inte att jag är gravid. De har inte sagt någonting om blodproven, förutom att det såg bra ut. Vad det nu kan betyda. Om jag tänkt att fråga själv? Specifikt om graviditeten? Nej, Gud, nej.
Nej, nej, ve och fasa. Fråga om mitt egna blodresultat? Någon måtta får det ändå vara.
(Jag är en sådan mes).
Gravid?
De senaste dagarna har varit en dimma av smärta och smärtstillande. Till slut tog jag mig till akuten. Så himla proffsiga var de, och jag fick snabbt behandling. Under processen frågades det om jag möjligtvis kunde bara gravid. Är idag på cykeldag 29. Vi använder inga preventivmedel, hade kanske sex före ägglossningen men vet egentligen när ägglossningen var. Vi har inte haft så bra koll helt enkelt. Annat var det för sex år sedan...
Hur som helst svarade jag att det naturligtvis var möjligt. De tog blodprover och så. Vet inte om hCG testades, men antar det eftersom att läkaren frågade. Hade helst velat testa och veta om det hemma i sin privata zon, men tänk om det sker här? Så annorlunda, så oväntat..
Ligger här till imorgon tror jag eftersom att jag får antibiotika intravenöst. Men vill ta mig hem så snabbt som möjligt. 