dröm
Är så otroligt tacksam för att ha tagit mitt såhär långt. Jag ska snart få uppleva min drömförlossning.
v41
Jag tror att jag ska föda snart. Var två cm öppen i morse och har haft värkar sedan... fyra dagar egentligen. Men sen igår kväll har de varit mer intensiva. Kunde inte sova på natten. Nu har jag haft oregelbundna men starka värkar, allt från 5-20 min intervall.
Är så trött, men ser fram emot att få träffa bebis snart.
Här tar jag värkarna. Är ibland övertygad om att vi kommer få träffa bebis imorgon. Och ibland känns det fortfarande så långt bort.
Just nu är värkarna med 15 minuters mellanrum. Kan hantera dem om jag börjar profylax-andas precis när de börjar. Att börja andas mitt i värken går inte. Då gör det skitont.
v40+4
I morse fick jag en teckenblödning, sen började värkarna. Har haft regelbundna värkar under hela dagen. Var tionde minut. Och sedan kom en stor del av slemproppen också. Nu efter kl 21 så har de fasat ut. Synd. Får se hur det blir under natten.
Aj, nu fick jag ju en till värk. Hmm... hoppas det blir starkare och hoppas på mer slem och äckel ur vaginal.
Vecka 40-magen.
v38+5
Idag var första gången som jag verkligen har känt mig stor och trött och väldigt, väldigt gravid. Längtar verkligen till att han kommer och jag kan inte tänka på något annat än när det kommer ske. Inatt hade jag förvärkar igen. Med en massa ont i ryggen. Var vaken ganska länge. Till slut bad jag raza värma vetekudden som hjälpte med ryggen och jag lyckades somna om. Värkarna har kommit och gått under dagen.
Jag längtar verkligen till att det sätter igång på riktigt. Jag läste om någon som kickstartade sin förlossning. När hon fick de här onda förbärkarna så använde hon sin bröstpump för att stimulera bröstvårtorna. Det ledde till att värkarna ökade i intensitet. Jag funderar på att försöka mig på något liknande.
Hoppas alltså på ordentliga värkar i natt med. Då sätter jag igång bröstpumpen istället för att försöka somna om. Håller er uppdaterade om hur det går.
v38+0
Jag mår alltför bra. Här är jag med vecka 38 magen. Rund och go. 
v37+4
Igår natt fick jag så ont i ryggen och ett par sammandragningar som gjorde ont. Har egentligen aldrig haft onda värkar hittills, men nu kändes det ordentligt i hela underbuken. Var vaken nästan hela natten. Vaknade gång på gång. Först ont från 22 till 00.30. Sen sov jag till 02.30. Vaken till 05. Vaknade igen runt 6.30. På morgonen hade jag fortfarande ont och molvärken fortsatte.
Jag skulle iväg och jobba så jag tog paracetamol och åkte iväg på hembesöken. När jag väl kom hem var jag så utmattad att jag la mig och lyckades sova i två timmar. Vaknade upp av en värk, men sen dess har det lugnat ner sig.
Undrar om det kommer komma igång igen ikväll. Ska börja packa lite kläder och annat viktigt som kommer behövas utifall det sätter igång. Håll tummarna.
v37+0
Mensvärk som strålar ner mot benen. Det började i natt/i morse. Har en konsultation idag, så det är bara att hålla ut.
v36+6
Kan knappt tro det själv. På riktigt. Går jag in i vecka 38 imorgon? Då får bebis komma precis när som helst. Idag kommer min barnmorska förbi. Vi ska diskutera förlossningen, tillsammans med R. Hon tar med sig allt sitt material för födseln. Det känns så otroligt bra och spännande. Jag hoppas verkligen att värkarna kommer igång av sig själv den här gången. Längtar.
Jag har haft sammandragningar. Mer och mer den senaste veckan men aldrig så att de gör ont. Hoppas att det blir förvärkar snart. Effektiva sådana. Längtar. Letar också efter slemproppen varken gång jag drar ner trasorna. Fick ut en bit under helgen, men sen dess inget mer.
Idag ska jag försöka lura R i säng. Hihi.
Let's get him out - v36+1
(Not yet, but soon.)
Jag har i flera veckors tid förberett kroppen på en vaginal förlossning och naturlig induktion. Vad har jag gjort? Jo....
- Hallonbladste - två koppar om dagen sedan vecka 25. Har precis ökat dosen. Detta tonar livmodern så att den drar sig samman på ett effektivt sätt när det väl sätter igång.
- Pilatesboll - jag har kört en massa övningar för att få ner bebisens huvud i en optimal position.
- Yoga - avslappnande men samtidigt kroppsligt aktiverande.
- Hypnobirthing - har övat på att verkligen slappna av och koncentrera mig på andningen.
- Promenerat - försökt hålla kroppen aktiv.
Från och med nästa vecka ska jag även börja...
- Ha (penetrations)sex så ofta det går. Prostaglandiner i sperman + kvinnans orgasm kan sätts igång saker. Den mekaniska effekten av själva akten kan ju inte heller skada.
- Få fötterna masserade. Vissa tryckpunkter kan sätta igång processen.
- Massera bröstvårtorna - detta funkar så bra på mig. Får alltid sammandragningar när jag stimulerat bröstvårtorna.
- Testa akupressur.
- Käka dadlar - helst sex om dagen. Har avvaktar med detta för dadlar innehåller mycket socker och jag vill undvika ett alldeles för stort barn. Så vi får se vad läkaren säger om hans storlek idag, och utifrån det ska jag börja äta dadlar. Bevisad effekt på att man slipper induceras och att kroppen istället kommer igång av sig självt.
Har ni några fler tips?
v35+2
Jag ska ha en hemförlossning. Förhoppningsvis. Egentligen "får" jag inte eftersom jag fick ett kejsarsnitt förra gången. Men vi tar det ett steg i taget. För det första måste förlossningen starta av sig självt. Sen så stannar vi hemma så länge det går/så länge allt går bra. Går allt bra med både mig och bebis stannar vi hemma. Annars. Är sjukhuset en fem minuters bilfärd bort.
Det börjar verkligen dra ihop sig för mig. Bokstavligen. Har mycket sammandragningar, av och till mensvärk och ryggont. Bara två veckor kvar till vecka 37, och då får barnet i princip komma. Yay!
v33+5
Det börjar närma sig. Jag känner mig tyngre och tyngre. Lillkillen ligger fortfarande med huvudet neråt och det känns bra! Även fast skräcken fortfarande finns över att han plötsligt ska vända sig efter att ha legat såhär i ett par veckor nu.
Har faktiskt inte så många gravidkrämpor. Av och till lite halsbränna, utöver det mår jag toppen. Kommer väl ändras om ett par veckor kan jag tänka mig. Jag har också bättre och sämre dagar. Men de sämre dagarna börjar framåt kvällen då jag kan känna mig riktigt tung. På tal om tung, jag har ju inte riktigt vägt mig ordentligt den senaste tiden. Men skulle tro att jag gått upp ungefär 10 kg nu. Kanske går upp ett två-tal kilon till, har jag tänkt.
Längtar verkligen till bebisen, till amningen. Ska bli så roligt att ha en liten bebis här hemma.
Vecka 32+4
Den här graviditeten har flygit förbi. På många sätt har den varit mycket bättre än min förra. Än ligger bebisen med huvudet nere. Vet att han fortfarande kan vända men de senaste veckorna har det ändå varit med huvudet neråt, vilket jag och mina revben är tacksamma för. Jag mår bra. Särskilt på morgonen och förmiddagen. Jag känner fortfarande av mina restless legs på nätterna men det är sååå mycket bättre än min förra graviditet. Jag är så tacksam. Pga att jag sover bra (oftast hela nätter) är dagarna fyllda med energi, jag planerar in mina hembesök hos mina gravida mammor eller hos de nyförlösta. De som vill ta sig till min mottagning är välkomna dit istället. Har inrett den så att den är så mysig som möjligt utan känslan av att komma in i en klinik.
Allt går bra med det nya företaget. Trodde att det skulle bli en trög start men det har gått så bra. Ibland lite väl bra, för med graviditeten och den kommande förlossningen har jag varit tvungen att sålla lite bland patienterna.
Den senaste undersökning visade att bebisen väger ungefär 2kg, vilket är perfekt för denna vecka. Nu ska bebis bara lägga på sig lite fett så får han komma. Jag funderar på en hemförlossning även fast det är inte är rekommenderat för någon som har ett kejsarsnitt i bagaget. Men jag vill ha så lite interventioner som möjligt. Om vi bestämmer oss för att ta oss till sjukhuset så vill jag det så sent som möjligt. Jag bor också bara fem min bort från sjukhuset. Skulle kunna promenera dit, haha.
Min kompis som också är barnmorska kommer vara här under förlossningsarbetet så det känns tryggt, skulle det vara så att vi bestämmer oss att det hellre blir en sjukhusfödsel. Jag förbereder mig mentalt på båda alternativen.
v24+1
Jag har varit dum. Dålig på att uppdatera. Förlåt för det. Igår gick jag in i vecka 25. Alltså kan ni fatta? Ligger och tittar på hur magen guppar fram och tillbaka. Det mest fantastiska jag vet är att känna bebisen röra sig därinne.
Allt är bra med honom. Ja, det är en till pojke! Stora ultraljudet gick bra. Nästa vecka är det glukostestet. Hoppas att det också visar ett bra resultat.
Har varit upptagen med att starta upp min egna barnmorskeklinik! Alltså helt otroligt. Plötsligt är jag barnmorska och egenföretagare + podcaster. Så himla kul. Önskar ni också kunde lyssna men de flesta avsnitt är på nederländska förutom ett fåtal som är engelska.
Så det är det jag hålla på med de senaste veckorna.
v14+0
Går in i vecka 15 idag. Har berättat för många vänner den här veckan nu. Det har varit mycket glädje. Det har varit efterlängtat även för dem. Många av mina vänner ska också ha barn, och jag kan tänka mig att det planeras barn inom snar framtid för resterande. Det är bara bra.
Jag har precis tryckt upp fler visitkort för mina barnmorskiga tjänster. Redan i morgon ska jag träffa en blivande mamma som vill lyssna på lite hjärtljud. Ska bli roligt!
v13+4
Jag har ju totalt glömt att uppdatera på hur det gick hos läkaren! Jag fick komma in och jag måste medge att lite nervöst var det ju. Jag förklarade att jag gärna skulle vilja göra NIPT-testet och att vi också ville veta könet. Samtidigt var det viktigt att jag inte fick veta vad det var om läkaren såg någonting på skärmen. "Vi vill ha reda på det tillsammans, jag och min man". Ville inte säga någonting om en gende reveal för det känns så pinsamt på något vis.
Väl på skärmen uppenbarade sig en liten bebis på 7,7 cm. Blir fortfarande chockad av hur alla kroppsdelar var där. Jag kunde se fyra fingrar och sen en tumme, en liten liten näve. Det var verkligen obeskrivligt. Läkaren tog sig tid till att förklara en massa och printa ut en massa gulliga bilder. Gud, vad jag älskar just den här läkaren. Kunde dock inte bärga mig till att komma hem. Ringde på vägen hem och berättade för R att allting såg bra ut. Nackspalten mätte bara 1,3 eller något liknande, jag pustade ut. Bara NIPT också visar bra resultat.
Vi berättade också för lille Abir att han nu skulle bli storebror. Han har varit så gullig och omtänksam sedan dess. Den första reaktionen var nog lite chock. Frågorna kom allteftersom. Nästa dag låg vi i säng och bläddrade igenom Preglife-appen. Det är så mysigt att dela med av graviditeten med honom.
Nästa dag åkte vi till familjen med tårta för att göra det hela officiellt. Att berätta gôr det hela så verkligt. I morse låg jag kvar i sängen och tänkte "jag är ju gravid... äntligen".
