De första dagarna var verkligen en anpassning. Jag fick sitta på förlossningens "akutmottagning" i början. Här träffade jag alla patienter som kom in. Vissa skickades tillbaka hem, andra fick sitta/ligga på de lediga britsarna för att ta värkarna. Det var ett enda stort rum. Gardinerna drogs för när någon patient kom in, ett försök att bibehålla någon sorts integritet. Men någon patientsekretess fanns knappt. Patienter och deras historik diskuterades hit och dit. Både mellan personalen men även patienterna diskuterade sina problem med varandra. Ibland kunde det vara så att någon frågade hur det var med "tjejen som kom in strax efter henne". Jag brukade svara lite vagt oftast, men hade samma fråga ställts till någon annan av personalen hade de svarat riktigt och sant för att inte nämna detaljrikt.