Idag har vi strålande vårväder, så jag gjorde för en gångs skull i ordning mig. Jag satte på min vårigaste skjorta. Den med blommor och fjärilar. Och så satte vi oss i trädgården. Jag med en kopp kaffe, och Abir med sin fotboll. 

Jag ligger fortfarande på BIM -2. Det känns konstigt att fira en graviditet innan man passerat mensen. Så jag försöker att inte tänka på det så mycket. Väljer att inte tänka på missfallsrisken heller. Någonstans inom mig är jag inte ett dugg orolig. Ett par år sedan avundades jag de människor som kunde glädjas åt ett plus utan att känna den minsta rädsla för missfall. Det är klart att jag fortfarande är rädd för att det ska gå fel, men det är absolut inte det jag går runt och tänker på hela tiden. 

Jag känner ett stort lugn nästan jämt. Att det ska gå hela vägen. Trodde att jag skulle känna tvärtom i och med att jag nu känner till alla möjliga sjukdomar och utkomster av en graviditet. Men det är tvärtom. Jag njuter av det för stunden. I väntan på att BIM ska passera. Sen längtar jag till testerna som ska komma imorgon. Då kan jag äntligen testa på BIM och i dagarna efter.