BM-besök

 

Tack för de fina kommentarerna till det förra inlägget! Svårt dock att ta till sig dem. Jag känner mig så väldigt stor och osmidig. Och oftast heller inte så vacker. Men jag mår faktiskt bättre av att läsa de där härliga kommentarerna.

 

Jag var ju hos barnmorskan idag. Jag har gått upp hela två kg från förra veckan. "Mamma!" utbrast jag anklagande när jag insåg hur snabbt jag gått upp. Men nä, jag är inte orolig. Jag promenerar rätt långa sträckor varje dag. Jag äter ordentligt och bebis verkar också må bra. BM sa att det verkade bli en stor bebis. 3,5 kg minst. Jag hoppas hon har fel. Tyvärr har hon 16 års erfarenhet med sig. Är jag gravid i tre veckor till och bebis sätter på sig 200 g/vecka väntar jag alltså en unge på 4 kg! Hujedamig. Jag hoppas verkligen att jag inte ska behöva krysta ut en sådan bamse. Suck.

 

Han låg förresten med huvudet nere! Ännu är huvudet inte fixerat, men det sker väl snart. Gud vad jag känner att han får komma snart. Även om jag från början varit inställd på att gå över BF. Men nu vill jag verkligen inte det. Speciellt nu när jag verkar ha en bjässe i magen...


Kommentarer
Jennie säger:

Kan ju trösta dig med att det är huvudet som är "jobbigt" att krysta ut så om bebis väger 3 eller 4 kg spelar ingen roll alls för det är huvudomfånget som "avgör" :)! Får hoppas att bebisen har ett litet huvud ;)!

Svar: Aååh, hoppas att han har ett litet huvud, haha! Nädå! Tack! Det gör mig lugnare! Kram!
Snutten

2014-06-26 | 01:57:03
Bloggadress: http://lillapyret.se
Jenny säger:

3,5 kg är helt normalt också, det är ju snittet för bebisar så 4 kg räknas inte som stort. Min kompis fick en 4 kgs bebis och han var verkligen pytteliten :)

Svar: Aaw! Tack, det lugnar mig något otroligt!
Snutten

2014-06-26 | 06:42:27
Sara säger:

Låter som ett helt lagom barn! :-)

Den första vägde ca 4 kg och han kom ju i v 37+2 och när andra kom vägde hon 4,3 kg. Både jag och maken var heeeelt säkra på att hon var mindre... Haha
Hela de 3 sista veckorna med henne var jag orolig över ett stort barn och sa detta till bm, hon klämde och kände och sa att ja det var ju helt klart ett stort barn . ( tack för den lixom)
Men när väl förlossningen började hade jag ingen tanke på det längre utan hon skulle ju bara ut! Haha

Svar: Haha, vad jobbigt med BM som skräms så. Läkaren sa ingenting till mig om storleken, men BM nämnde detta fler an en gång. Det är därför jag nojade så. :P
Snutten

2014-06-26 | 15:42:19
Bloggadress: http://enmagetill.blogg.se/
-Jenny- säger:

Kroppen glider ut av sig självt, det är huvudet som är det jobbiga. Min lille kille hade ett huvudomfång på 37 cm. Hans kompisar som föddes ungefär samtidigt hade 33-35 så även om alla vägde ungefär lika mycket fick jag töja mig mest, hehe. Men det gick ju. Lycka till nu!

Svar: "Det gick ju", precis det måste jag komma ihåg! Kram!
Snutten

2014-06-27 | 09:56:53
Bloggadress: http://jennyspysventil.vimedbarn.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback