R är asbra på att diskutera och övertala. Jag stod på mig och sa att jag verkligen kände att jag behöver detta. Varför? frågar han såklart. Jag förklarar då att jag behöver bilda ett personligt band med barnet och en del av grejen är att veta så mycket så möjligt om honom/henne. Han påstår då att jag redan börjat känna bebisen sparka - hur mycket mer personligt och "på riktigt" vill jag att det ska vara? Vi diskuterade i fyrtio minuter. Och jag tror att jag lyckades övertala honom. Men jag tror också att R gillar att se mig så desperat så han spelar lite på att göra mig ännu mer desperat.

 

Så jag gjorde till slut det alla normala människor gör. Jag låste ut honom ur huset. Genom dörren sa jag att jag öppnar om han går med på att kolla könet. Han stod där ett tag och tänkte. Sedan sa han okej, och vi skakade hand på det. Han kom in skrattandes. Typ som att HAN hade vunnit, vilket gör mig så irriterad. Så jag måste dubbel- trippelkolla så att han vet om att vi faktiskt ska ta reda på könet nu, OCH att han förlorat argumentet. 

 

Så förhoppningsvis om en vecka så vet vi vad det blir! :D Så otroligt, otroligt spännande!