Förlossningen

Jag har under de senaste dagarna funderat mycket över hur jag vill ha min förlossning. Ska jag ha all möjlig smärtstillande eller ska jag bara köra på lustgas? Ska jag föda i vatten eller vill jag föda liggandes? Jag velar fram om tillbaka över vad som skulle kännas BRA för mig... Har läst på mycket om epiduralen och vill helst slippa den. Men samtidigt vet jag att om jag går in med inställningen att "blir det ohållbart tar jag bedövningen" då kommer jag självklart få epidural. Förlossningen kommer att göra ont. Och jag kommer att tycka att situationen ar ohållbar! 
 
Innan jag hade läst på kände jag att jag skulle ta ALLT, men nu känns det inte lika rätt... A ena sidan tycker jag att man ska "ta det som det kommer" för det går ju inte att planera allting. Är det en 20h lång förlossning på g, då måste jag ju få vila däremellan. Men ibland känns det som att jag måste vara superinställd på att göra det naturligt om det är så jag vill ha det. Inte se något alternativ. Kanske är det bästa att inte fundera så mycket.
 
Hur resonerar ni? Har ni börjat fundera?

Kommentarer
Marielle säger:

Jag hade den inställningen inför förlossningen. Jag ville klara mig på lustgas men var öppen för epidural om det blev för jobbigt. När jag kände att jag inte orkade mer och bad om mer bedövning, ja då var det värsta redan över. Så någon epidural hann det inte bli för min del. Jag gillade lustgasen och klarade mig långt på den.

För mig var det skönt att inte tagit några beslut om bedövning innan utan ta det som det kom. Det gjorde att jag inte blev besviken på något under förlossningen. Jag hade skrivit ett förlossningsbrev med mina tankar, brevet blev kvar i bilen på parkeringen och förlossningen blev inte alls som jag hade tänkt mig, men jag är lika nöjd för det :)

2014-04-24 | 13:02:15
Bloggadress: http://blogg.alltforforaldrar.se/alskadeunge
Jennie säger:

Jag har börjat fundera och vi skrev förlossningsbrev igår. Vid nästa besök hos BM som blir om ca 2 veckor ska vi fylla i er med henne också.
Eftersom jag blir illamående av läkemedel som innehåller morfin så är det viktigt för mig att det står med i journalen. Har även skrivit ner lite önskemål om hur vi vill ha det när bebis kommer ut och så :). Känns så nära nu och det börjat bli mer och mer verkligt.

2014-04-24 | 13:24:33
Bloggadress: http://lillapyret.sr
Linda säger:

Jag kör iaf på devisen, "vi får se vad som händer". Jag är öppen för all sorts smärtlindring om jag inte skulle klara av smärtan. Går det bra så klarar jag mig dock gärna utan. Tänker som Marielle skriver att om man inte har för mkt förväntningar på vad man tror att man ska klara av, så blir man inte heller besviken om det skulle bli annorlunda än man föreställt sig.

Två vänner har nyligen fött barn & båda fick göra kejsarsnitt fastän de båda gärna fött naturligt, men sådant kan alltså också ske. Den första tjejen fick göra akut kejsarsnitt pga navelsträngen låg runt bebis hals & syresättningen gick ner vid varje krystvärk. Den andra kämpade på i över 24 timmar & var bara 5 cm öppen & fick då valet att göra ett kejsarsnitt med ryggbedövning.

Håll alla dörrar öppna tycker jag. Sen kan man ju ändå försöka ha en positiv målbild där man ser sig själv ligga & krysta & klara av det med kontrollerat lugn. Den bilden försöker jag se framför mig varje kväll innan jag lägger mig, 38 dgr kvar till BF

2014-04-24 | 13:57:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback