Jag kissade på mig i morse.

Det var inte mitt fel ens. Min urinblåsa var på väg att spricka när jag kutade ner till toaletten i morse kl 06. På väg ner var jag med om en väldigt, väldigt oläglig hostattack. Det går liksom inte att hålla emot det trycket. Host, host = kiss, kiss. Några droppar bara men ändå. 
 
Jag vet inte varför men jag tyckte att det var mycket viktigt att dela med mig av den informationen till R. Sedan dess har jag fått flera samtal om porlande vattenbäckar från den snubben. Han tycker att det är jättekul att retas. Jag däremot är INTE road. 
 
Rätta mig om jag har fel, men handlar inte ett äktenskap om att stötta varandra i vått och torrt? Han stöttar mig i det torra, men inte det våta. Det måste jag ta upp med honom under nästa terapi-session. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback