Funderingar
När jag var sjuk skulle R köpa halstabletter från samma affär där jag köper mina graviditetstest. När han kom hem berättade han att han hade sett ett par test och funderat på att köpa ett paket. Men så gjorde han inte det. Jag tyckte att det var jättegulligt att han faktiskt tänkte köpa och kan se honom stå vid den delen av affären bland vitaminer och mensskydd. Han är underbart fin!
Nej nu vill jag ta din svärmor i örat!
Om hon nu är så intresserad av när ni vill utöka familjen kan hon väl ta upp det på ett lite finare och känsligare sätt kan jag tycka!
Men vad FAN?! Alltså förlåt, men det är är INTE okej!! Ta upp det med henne, förklara hur du känner och varför inte säga som det är? Att ni försöker.. Är du orolig för hur hon kommer reagera så försök att lägga det på en nivå där det kanske sägs i "förbifarten", så behöver det inte bli en stor sak av det.. (även fast det är det). Det är som sagt inte okej att hon säger så och att du dessutom blir ledsen av hennes kommentarer! Kramar i massor!
Herregud! Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva egentligen. Du har tagit upp det här förut och jag har också för mig att din man pratade med henne om det? Kan ha fel men om han nu pratade med henne så varför respekterar hon inte att hon ska sluta med sina kommentarer? Jag har verkligen ingen förståelse för när folk inte visar varandra respekt och detta är verkligen respektlöst. Usch jag blir så himla arg, man beter sig bara inte såhär! Om jag var du skulle jag nog berätta som det är, att ni faktiskt försöker. Troligtvis skulle hon nog känna sig dum då och inte ta upp det igen. Men jag förstår om du/ni inte vill berätta och jag tycker egentligen inte att ni ska behöva göra det bara för att få tyst på henne. Men jag tycker absolut att din man ska ta ett allvarligt snack med henne och klargöra att detta inte är okej samt att hon måste sluta omedelbart! Jag förstår att du blir ledsen och jag hoppas verkligen att det här löser sig! Kram!
En väninna till mig började med rosenrot när det inte tog sig för henne, hon började med dem i maj, och i juni var hon på tjocken ;)
Hej! Jag har läst din blogg nu ett tag, väldigt härlig och komiskt blogg! Men det här var ju allt annat än komiskt! Fy!! Jag förstår inte hur det kan vara någon annans ensak när man skaffar barn än de två som ska bli föräldrar!!? Inte nog med att man själv känner en psykisk stress så ska det komma från andra håll också. Nej ush, hon behöver få sig en riktig tillsägelse, att prata med din man kanske skulle fungera. Han borde ju känna sin mamma och kan kanske ta det med henne på rätt sätt.
Lycka till, hoppas det här löser sig och att du slipper sånna här nedtryckande kommentarer i fortsättningen!
