Rädsla
Hej, igen.
Lite dålig med uppdatering. Vi har varit hos svärisarna. Det har varit otroligt mycket bebisprat - bland annat nyfikenhet om vad det är för kön osv. Jag verkar vara den enda som fortfarande är rädd för att det ska gå fel. Jag tror verkligen att jag kan lugna mig nästa vecka efter ultraljudet. Jag förväntar mig verkligen att höra att ALLTING är bra. Min första känsla är ju att allt är bra. Jag vill bara få det bekräftat.
Molvärken finns kvar. Illamåendet kommer och går men det har ändå avtagit. Tröttheten finns inte kvar så mycket längre. Och jag börjar faktiskt må ganska bra. Förutom det här med oroligheten. Jag visste inte att det satt så djupt rotad i mig. Jag märker ju hur andra kan glädjas och längta.... Och jag är rädd för att göra alla besvikna.
Sluta nu. Var bara glad. Njut.
Jag ska försöka.
Kommentarer
M säger:
Svarar här. Jo illamåendet börjar gå över, jag behöver inte äta de första jag gör då jag vaknar och de värsta blä-känslan har gått över även om jag kan komma tillbaka stundvis.
Vet du! Du måste våga må bra nu för bebbens skull, en bebis känner på sig och blir oroad också. Det är sjukt svårt att ta in allas glädje och jag har kämpat! Det börjar gå in nu efter vul förra veckan.
Hörru snutten, du ska bli mamma och det ska jag med. Och vi kommer båda sitta med våra bebisar i sommar.
Stor kram på dig.
Svar:
Snutten
Lena säger:
Jag förstår att du fortfarande är osäker, man vill jo SE att allt är bra men det kommer du att göra och sen får du försöka njuta av graviditeten i full gång. ser fram emot en magbild ;)
Svar:
Snutten
Trackback