Första gången som jag tog ett graviditetstest var när jag var 16 år gammal. Det enda jag visste var då att jag hade haft oskyddat sex och att min mens var sen och att jag mådde illa. Jag höll även då på att bli sjuk.. 

 

R och jag hade varit ett par i ungefär 1 år och några månader. Vi hade väntat ett bra tag. Väntat kanske är fel ordval. Vi bodde i olika länder och det var väl pga avståndet som vi lyckades vänta så länge även om vi träffades emellanåt. Så han bokade in en resa till Sverige och så träffades vi äntligen. 

 

Allting var perfekt. Faktiskt. Jag hade hört otroligt många historier om den jobbiga "första gången", men för mig var det absolut inte så. Så det var en otroligt fin vecka. De första gångerna var vi noga med att skydda oss, men efter ett tag så var det inte någonting jag ens tänkte på. 

 

Det var dagarna innan min mens. Hade jag läst på lite hade jag vetat att det var en nästan obefintlig chans att jag skulle bli gravid. Men nu hade jag inte läst på. I mitt huvud kunde jag bli gravid när som helst. Så sjuk och febrig gick jag till centrum till det lokala apoteket. 

 

Det var ganska mycket folk och testen hängde precis vid kassan. Jag greppade tag i det billigaste, som inte var så billigt. Skulle jag betala åttio spänn för detta?! 

 

I kassan stod en kvinna som tittade vänligt på mig. Det gick snabbt och snart var jag hemma för att testa. Jag minns inte ens om jag var orolig eller nervös. Vet bara att resultatet var negativt. Jag pustade ut.

 

För några dagar sedan mindes jag denna händelse. Undrade hur det skulle vara om jag faktiskt varit gravid...