Uppdatering

Resan mot resan är fortfarande igång... Den riktiga resan av väntan på nio månader är fortfarande långt bort. Förhoppningsvis inte jättelångt bort. Har haft flera tankar som snurrat runt i huvudet på mig men jag har inte haft tid att bearbeta dem. Vilken otrolig skrivabstinens jag har haft denna helg! 
 
Igår kom mensen. På morgonen, som den brukar göra. Jag blev ju besviken men blev inte riktigt upprörd. Jag tror att jag inte låter kroppen och sinnet känna av besvikelsen riktigt. Det första jag tänkte var att jag kände ju ett illamående, ett riktigt illamående. Ja, det gjorde jag. Det känner jag även idag. Fick inte behålla frukosten. Jag tänkte innan att jag aldrig mått illa innan eller under mensen. Men det har jag nog gjort. Bara att jag inte minns. Jag tappar matlusten vid mens. Denna gång har jag haft otroligt ont och varit väldigt illamående. 
 
Jag har alltid haft jätteont när jag har mens, men på senare tid har jag lärt mig hantera smärtan. Igår fick jag verkligen kämpa för att hantera den. Jag har ont idag också, men inte alls lika mycket. Glömde ta paracetamol i morse. Jag var så trött på att ha ont igår och kände inte alls för att genomlida samma smärta idag. Men det går bra än så länge. 
 
Nu är vi inne på vårt tredje försök. Det får ta den tid det tar...  bara vi får belöningen där på slutet. Blir det inte uttjatande att läsa om hur vi försöker månad för månad? Jag känner inte än att det är uttjatande att skriva men det är för att jag älskar att skriva. Eller kanske är man nyfiken på när resultatet ska komma... och när den riktiga väntan ska börja? Det är jag i alla fall. 

Kommentarer
Jonna säger:

Jag tycker absolut inte att det är tjatigt. Det känns som att det finns fler "redan gravid-bloggar" vilket ger en känsla av att det är lätt som en plätt att bli med barn eftersom man inte fått följa resan innan resan. Förstår du vad jag menar? Med din blogg känns allt mer äkta.

Svar: Tack! Vad fint skrivet! Tycker också att det finns otroligt många gravidbloggar men jag hittar sällan de som försöker komma dit. :)
Snutten

2012-11-12 | 11:57:44
Sussi säger:

Nej, verkligen inte tjatigt! Känns som om det var igår som jag bloggade om PRECIS samma känslor som du har! En del tyckte jag var knäpp som gick ut offentligt i bloggen med att vi FÖRSÖKTE men jag kände att jag ville skriva av mig redan då. Och fick massa fina mail och respons på andra som var i samma sits och försökte.

Jag tycker det är viktigt att man är öppen med att det inte går hur lätt som helst att bli med barn. När man var yngre fick man alltid höra att man skulle skydda sig för man kunde bli med barn "så lätt", men aldrig fick man lära sig att när det verkligen gällde kunde det ta lång tid innan det ens "tog".

Och ens tankar, funderingar, smärtor, analyser och oro blir inte mindre när man lyckas bli med barn, de byter bara fokus från att handla om att bli med barn till att vara med barn :) Finns säkert de som är riktigt less på allt gravid-snack i min blogg, men jag bryr mig inte. Att försöka få barn och att vänta barn är något utav det störta som händer i ens liv. Klart som tusan man har mycket att skriva om! :)

Kramar.

Svar: Tycker att det är så otroligt modigt av dig att gå ut med att du försökte bli gravid! Jag klarar inte ens av att berätta för familjen... trots att det kanske skulle underlätta om de visste. Jag tror inte att jag hade skrivit ner detta om jag hade en blogg där jag inte var anonym. Så du är verkligen stark och modig tycker jag!
Kram!
Snutten

2012-11-12 | 13:19:16
Bloggadress: http://www.tussilulls.blogg.se
Linda säger:

Vet hur svårt det är men försök att tänka på att det är vanligast att bli gravid efter 5-6 månaders försök. Sen vet jag att det inte hjälper så mycket att tänka att för många tar det upp till ett år innan det tar. Inge kul att hoppas på det kanske, men det lugnar nog om man har försökt ett tag. Så kämpa på och glöm inte att ha kul också :)

2012-11-12 | 16:21:49
Bloggadress: http://lindatunstrom.blogg.se
Lin säger:

Blä och fy! Den där jävla kärringen Tant Röd alltså... Och nej, jag tycker inte heller det är tjatigt, då hade jag ju inte följt dig :) men du... Om du nu ALLTID har mycket mensvärk och långa/oregelbundna cykler så kanske du borde kolla så du inte har endometrios eller PCO. Inte för att skrämma dig, det går ju att göra ngt åt om det nu skulle vara så! Iof så har ni ju medicinskt sett inte försökt bli gravida så länge så man kanske ska ge det några månader till innan man vänder sig till läkare... Det är nog mest jag som är miljöskadad då jag önskar att jag upptäckt min hypertyreos tidigare för då hade det kanske inte tagit oss över två år att bli gravida! :)

Svar: Förstår hur du tänker och det har alltid funnits en rädsla hos mig att något kanske är fel :( Så det är väldigt skrämmande. Får se om jag vågar ta upp det med läkare...
Snutten

2012-11-12 | 17:22:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback