Optimistisk R

Nu vet jag inte om jag har ont i mina bröst för att de är mens- eller graviditetsömma. Eller om det är för att jag suttit och petat på dem den senaste halvtimmen. Nu är jag trött i fingret så R får gärna ta över. 
 
På tal om R, det första han gjorde när jag kom hem var att ställa frågan: 
 
- Har du fått mens än?
 
- Ja.
 
- Nej!
 
- Jo..
 
- Neeeej...? 
 
 
Och visst blev han besviken. Men jag orkar faktiskt inte med att han blir mer upprymd över att mensen endast är en fjuttig dag över tiden. Det behöver ju inte betyda något. Och OM det betyder något så blir det en trevlig överraskning för honom. Men jag orkar verkligen inte hoppas. Jag börjar hoppas när han hoppas. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback