BIM+1
Igår kväll och även kvällen innan har R varit väldigt fundersam. Han ställde frågor om mensen. Han undrade om vi hade sex under ägglossningen. Han undrade om jag har ont i magen. Om vilken sorts smärta det var. Igår sa jag till honom att mensen med ALL säkerhet kommer att komma ganska snart, för jag har nämligen väldigt ont i magen! "Tänk om den inte kommer då?"
Han var liksom inställd på att det skulle bli något bara för att vi gökade under ÄL-tiden. Det var då jag började häva ur mig fakta. Riskfaktor hit och riskfaktor dit, blablabl % chans, jag menar risk, nej, jag menar chans för att blabla. Vet inte vem jag försökte övertala egentligen...
Sedan ställde jag frågan: "Kommer du bli besviken om det inte blir något?" Ja, svarar han på det. Bajspårej, svarade jag på DET. Nä, men jag sa med världens tjatigaste röst: "Men du fååååår inte bli besviken! Jag har ju redan sagt att det kommer ta lång tid! Du fååår inte!!!"
Nu har jag ont i magen. Dov mensvärk, knappt noterbart men välexisterande. Satte i en binda för säkerhetsskull men glömde tampongerna hemma. Fy fan, nu får mensen verkligen inte komma!
Kanske testar imorgon!
Kommentarer
Trackback