ångest
Jag packar och städar. Har köpt presenter och slagit in dem också. Det har varit hela min dag! Jag har gråtit lite också. Det blir liksom en hälosam dos varje dag numera. Kan inte sätta fingret på exakt varför.
Just nu är jag orolig över det faktum att jag kommer att vara ifrån R efter jul. Han åker tillbaka hit medan jag är kvar i Sverige. Får redan ångest över dagarna vi ska vara ifrån varandra. Det han inte vet just nu är att jag kanske är borta lite längre än planerat.
Känns som att jag lurar honom. Men just nu måste jag prioritera mig själv. Jag har varit sjuk i typ tre veckor och mår inte alls bra. R gör allt vad han kan - men just nu behöver vi bara lite mer tid. Och det är bättre att vänta ut i Sverige för mig. Allt är bra mellan oss - annars skulle jag inte ha ångest för att vara ifrån honom. Fuck, jag saknar honom bara av att tänka på att vi ska vara ifrån varandra. När blev jag så besatt av hans närvaro?!
Ursäkta de deppressiva inläggen. Jag behöver bara verkligen skriva av mig..
Kommentarer
Sussi säger:
Åh, du behöver inte ursäkta dig! Det är det bloggen delvis är till för. Att få skriva av sig, även om det råkar bli lite deppigt.
Kan förstå din ångest. Och din situation. Man måste må bra i sig själv och göra det man känner för, även om det innebär att vara ifrån sin själsfrände. Men som du skrev, hade det inte varit bra skulle man inte längtat så mycket =)
Styrkekramar.
Trackback