Jag fyllde år igår. Jag brukar aldrig fira. Vill oftast inte heller bli firad. Igår tog R med både choklad och en presentbox från Chanel. Han brukar glömma sådant så det var fint att han ville göra något speciellt. Sedan bråkade vi. Han vill att vi ska åka till Norge med hans familj. Jag vill åka till Sverige och stanna där en tid eftersom att det var ett år sedan jag var i Sverige sist. Typ (överdriver en aning). Känner alltid att jag åsidosätter min mamma och pappa för HANS mamma och pappa. Vill ge båda lika mycket tid, men han tycker inte att jag gör det. Det är tydligen inte tillräckligt att träffa de varje vecka, jämfört med mina föräldrar som jag ser tre gånger om året (oftast när de flygit HIT). 

 

Dagen var redan utmattande. Förväntade mig att jag skulle däcka direkt när jag kom i säng, men det gjorde jag inte. Jag låg vaken till 02 och gick upp vid 07. Imorgon bilar vi till London. Mitt team ska spela volleyboll mot ett annat lag där. Längtar till det. R bjöd med sin familj också. För man kan ju inte åka någonstans själv med hustru och barn. Nej, nej. Men det är okej. Jag är okej med det. Nu. Måste vänja mig vid tanken. Och sen blir det faktiskt okej. Jag ska ju ändå spela hela helgen. It's fine. Det är i alla fall det jag intalar mig själv.