Klastrofobi

Jag lider av en mindre form av klastrofobi. Hissar och sådant är inte ett problem, men jag skulle aldrig kunna krypa ner i en mellanstor låda och sitta där i ett par minuter. Men nuförtiden börjar jag bli klastrofobisk å bebis vâgnar. Jag förstår inte hur han kan sitta inklämd där bland alla organ och inte tycka det är jobbigt. Detta resonemang känns fullkomligt normalt. Jag oroar mig över bebisens välbefinnande på en ohälsosam nivå. Jag tror även att bebis kan bli rätt ledsen därinne. Och jag kan ju inte veta eller trösta på något sätt... 
 
Fattar ni vad jag menar, eller?! Blir ju ledsen av detta. 
Bebisen kan ju känna smärta. Och kanske tycker han det är obehagligt när jag dricker mycket kallt vatten. Kanske blir han rädd av starka ljud. Hur ska jag kunna veta och beskydda honom? 

Kommentarer
Emmet säger:

Hej! Jag har precis hittat hit och blev väldigt intresserad av din blogg. Jag och sambon har aktivt försökt bli med barn i ett års tid och står nu inför kö till utredning. Blev ni gravida på "egen hand" eller har ni fått vårdhjälp? Tacksam för svar!

Svar: Hej, vad roligt att du hittade hit! :) Vi blev gravida på egen hand. Det tog sin lilla tid, fick två missfall när vi väl lyckades. Bra att ni står i kö nu! Hoppas att ni får hjälp snabbt! Kram!
Snutten

2014-05-19 | 21:34:55
Amanda säger:

Bebisarna är mer skyddade inne i magen än vad man tror. Du behöver inte göra något mer för att skydda honom. Om du vill göra något för honom så försök att må så bra du kan själv så kommer han känna av ditt välbefinnande! Försök att hitta dina sätt att hantera din oro och stressa ner. Kram

Svar: Bra råd! Och du har helt rätt! Kram!
Snutten

2014-05-19 | 21:53:46
Bloggadress: http://mandyinmakeup.blogg.se
simone säger:

Han vet ju inget annat än det han är i just nu! Därför känner han sig nog inte instängd och ända sedan start har du ju druckit och ätit och höga ljud har förekommit, så han är nog så van vid det! :)

Svar: Tack för tröstande ord! <3
Snutten

2014-05-20 | 10:22:08
Mia säger:

Tror inte du behöver oroa dig för att bebisen blir ledsen eller rädd,han är ju så nära dig som han bara kan vara o ljuden blir ju dovare i magen,fick höra av min bm att bebisar lär sig att le redan i magen för att dom har det så bra men dom tappar det när dom kommer ut för livet utanför är jobbigare.
Lycka till med bebisen och tänk på att din lilla pojke kanske ligger o ler precis just nu :)

Svar: Aååååh, så fin kommentar! Tack för de orden! Det hjälper något oerhört.
Snutten

2014-05-20 | 22:23:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback