TIdigt i morgon har vi tid hos gyn. Jag hoppas att han ligger med huvudet nere. Jag hoppas även att hon kan skriva ut ett sömnpiller till mig så att jag klarar mig genom nätterna. Bebisen är sjukt aktiv just nu. Det spelar ingen roll hur mycket jag klappar och sjunger för magen. Han hoppar och skuttar därinne. Delvis glad för att han mår bra och utvecklas. Delvis frustrerad för jag kan ju inte somna när tredje världskriget pågår i magen. 

 

Jag undrar hur jag ska vakna i morgon... När jag vaknade igår natt och skulle byta sida kände jag en konstig känsla i pubis. Jag förstod direkt att det är symfysen som börjat lossna lite. Det var en känsla av ostablitet. Och jag kunde inte riktigt kontrollera min vändning. Det börjar verkligen närma sig slutet nu... Jag känner det i hela kroppen...