Ska vi säga välkommen till en ny vecka? Det är helt sjukt hur snabbt det går. Jag vet att jag skriver det hela tiden, men det känns verkligen som att tiden flyger förbi. Jag är så otroligt lycklig. Jag har börjat känna av bebisen jättetydligt. R är ganska avis. Han ligger alltid om kvällarna och försöker desperat känna. I morse kände jag hur bebisen rörde sig. Jag tror att bebisen blev störd av alarmet som gick. Jag, som halvsov, blev klarvaken direkt. Jag sa till R att han hade väckt bebisen. Han skrattade och lade handen på magen. Lite till vänster. R flyttar sin hand. Lite mer uppåt. R flyttar återigen sin hand. Sedan slutade bebisen röra sig. 

 

Just det, angående att ta reda på kön, NU är jag äntligen lugn. R och jag är överens om att vi tar reda på könet. Han var lite motvillig vilket jag absolut inte ville att han skulle vara. Men nästa barn tar vi inte reda på kön, enligt vår affärsuppgörelse (den striden tar jag när det är dags, hehe). Ska bli så skönt att kalla bebisen för hon eller han. Aaah, så spännande. Och såklart hoppas jag att allt annat också ser bra ut. Att det inte blir några fler oroligheter. Tycker att vi förtjänar att det ska gå bra nu.