v17+3

DATUM: 2014-02-02 TID: 22:33:00
KATEGORIER: Gravid;
Känner bebisen mer och mer. Starkare och starkare. Jag ler varenda gång. Stort. Det känns fortfarande konstigt, men vänjer man sig någonsin? Det ar bara två dagar kvar till ultraljudet. Jag längtar så otroligt. Det är så spännande. Ber att allt ska vara bra med bebis. Jag har haft lite bruna flytningar idag igen. Det känns bättre att skriva "bruna flytningar" i stället för "brunt blod" eller "gammalt blod". Blod är blod. Och i mina ögon är det alltid negativt. Det är inte mycket, men återkommande. 
 
Vissa kvinnor blöder genom sina graviditeter. Jovisst har jag läst detta. Flera gånger, faktiskt. Men jag önskar lite att jag kunde vara del av den gruppen som inte blöder. Det är lite av ett orosmoment som jag inte klarar av just nu. Förhoppningsvis har jag lugnat ner mig efter tisdagen. 
 
I och med att jag känner bebisens rörelser har jag kunnat lugna mig på så vis också. Det är så otroligt skönt. Hade detta skett innan vecka 12, eller innan jag var säker på att det var bebis jag kände... då hade det nog varit hundra gånger värre. Jag är tacksam för den lilla tröst jag får! 
 
 
Kommentarer
tess säger:

Hihi nej man vänjer sig aldrig, det är precis lika mysigt och härligt i vecka 38 som i vecka 18. Om inte mer, för ju längre tiden går desto mer kan man känna och framför allt SE hur magen rör sog. Oslagbart!

2014-02-03 | 06:59:04
Moa säger:

Hej! Har läst din blogg ett litet tag men inte kommenterat. Vill bara säga att jag hade små blödningar och bruna flytningar under min graviditet från vecka 6 till vecka 20 ungefär. Sedan försvann de och min son föddes frisk och välskapt i v 39. Blödningar behöver inte betyda att något är fel! På mig kunde de inte hitta någon förklaring till blödningen så troligtvis hade jag bara ett ytligt blodkärl i livmodertappen och man blir tydligen mer "lättblödande" under en graviditet. Jag hade även lite näsblod då och då samt fick borsta tänderna väldigt försiktigt för att inte tandköttet skulleblöda. Snart får du se lillen på ultraljud igen och du ska se att allt är som det ska :)

Svar: Aåååh, ett stort tack för en extreeeemt lugnande kommentar. Det behövde jag verkligen. :) Kram! Och grattis till din fina, väskapta pojke! :D
Snutten

2014-02-03 | 09:40:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv