18-09-2013 Oh My God
Jag. Kan. Inte. Fatta. Det.
Ni förstår inte hur overkligt det är. Jag förväntade mig verkligen inte ett plus!
Jag kom ner i morse runt 7.30, och var lika kissnödig som jag har varit sedan ett par dagar tillbaka. Bestämde mig helt spontant för att testa. Jag har ju arton stycken, liksom. Kissade i koppen och doppade. Såg inget streck. Tittade konstant på det; sittandes på toalettstolen. Oj, jag kanske ser något, tänker jag. Men jag ser alltid något när jag ska testa. Något som egentligen inte finns där. Men just nu ser jag vad jag tror är de där enzymerna som ska reagera med kisset. Om jag vinklar det kan jag se det i alla fall. Men jag ska ju inte vinkla det! Jag ska lägga det plant, står det ju.
Så jag lägger testet ovanpå tvättmaskinen och jag borstar tänderna och tvättar ansiktet. Sneglar lite då och då mot testet. Det hjälper om jag håller den långt bort från mig. Men håller jag den nära kan jag nästan inte se det andra strecket.
Jag tar med testet in i köket. (Hur konstigt är det inte egentligen att jag går runt med en sticka med mitt kiss på i hela huset?!) Börjar göra frukost och då ser jag det plötsligt på bordet. Två streck. Utan mina glasögon! Utan att vinkla det! Det var liksom inte otydligt längre. Men jag kunde fortfarande inte tro det. Jag smög upp och in till R. Lånade hans telefon och fotade strecket. Var tvungen att blogga om det först! Det tog sin lilla tid.
Jag funderade jättemycket på om och hur jag skulle berätta för R. Tanken slog mig att jag borde vänta till efter BIM. Men att hålla tyst om saken i mer än fyra dagar skulle aldrig gå. Så när han kom ner för att äta frukost sa jag det rakt ut. Jag är gravid. Han blir otroligt chockad. Sedan sitter vi blixtstilla i typ 10 sekunder innan han reser sig upp och kramar mig hårt. Aååh, finaste R. ♥
Men jag sa att det kommer en kritisk period runt BIM och att jag håller tummarna för att det inte blir ännu ett missfall. Ni anar inte hur glad jag är! Jag grät så glad var jag. Och nu är strecket så jäkla tydligt. Kommer definitivt att testa igen. Och igen. Och igen och igen. Aaah. Jag bara håller tummarna att vi kommer i mål nu! Att det blir en liten Snutte-R-bebis i slutändan.
Kommentarer
Marielle säger:
Åh! Stort grattis och en massa lycka till!
Jag har följt din blogg ett tag utan att lämna något avtryck. Jag har hoppats för din skull varje månad, hållit tummarna och förstått vad du går igenom.
Grattiskramar till er!
Svar:
Snutten
Puma säger:
Men åh så roligt!! Jag håller tummarna stenhårt. Det måste vara er tur nu. Kramar
Svar:
Snutten
Sussi säger:
Åh, jag blir så GLAD när jag läser detta!!! Nu ska jag hålla tummarna så jävla hårt. Det ÄR din tur nu att få en liten knodd. Stort grattis <3
Svar:
Snutten
Trackback