Funderingar

Funderar på att köpa hem ett paket grav-test.. *där passerade 2 minuter*. Ja, ni ser, jag funderar fortfarande. Kan det verkligen vara en bra idé? Tror att det finns en risk att jag testar tidigare än vad det är menat då.

När jag var sjuk skulle R köpa halstabletter från samma affär där jag köper mina graviditetstest. När han kom hem berättade han att han hade sett ett par test och funderat på att köpa ett paket. Men så gjorde han inte det. Jag tyckte att det var jättegulligt att han faktiskt tänkte köpa och kan se honom stå vid den delen av affären bland vitaminer och mensskydd. Han är underbart fin! 
 
 
I morse fick jag en otäck kommentar från svärmor som menade att R faktiskt snart var 30 år gammal och att det var dags för barn. Det gjorde mig så illa att jag knappt fick ut ett ljud. Jag svarade att det faktiskt inte bara var upp till mig, och att hon mer än gärna kunde ta upp det med R. Om hon INTE kunde göra det så kunde hon hålla sina kommentarer för sig själv. 
 
Hade en dålig känsla i magen. Jag vet att det inte är mitt fel att det inte blivit barn än. Även om det var det så har hon ingenting med det att göra... men jag blir så ledsen ändå. Jag blir så illa berörd. Det känns som att HON tror att det är pga mig som det inte blivit några barn. Sedan drog hon upp det faktum att kvinnor fortsätter studera och jobba EFTER barn också. 
 
Mår faktiskt lite dåligt över det hon har sagt och känner att jag behöver ta ett extra snack med henne. Men vad ska jag säga? Tror att det är bäst att först prata med min egna mamma om saken. Hon kanske har några råd att ge. Jag kan prata med R om saken också, men jag vill helst inte göra det nu precis innan BIM. Han kommer definitivt ta ett ordentligt snack med sin mor och hon kommer bli sur för att det "inte alls var så hon menade" och att jag "skvallrat" vidare till R. 
 
Nä, jag tror det blir ett samtal med mamma för att avventilera och prata ut lite. Kanske vet hon hur jag ska ta itu med detta problem. Det har gått alldeles för långt, till den punkt att jag faktiskt mår dåligt av hennes kommentarer. Jag kan inte längre skaka av mig dem. De sitter kvar genom hela dagen och jag får ont i magen.
 

Kommentarer
Sara säger:

Nej nu vill jag ta din svärmor i örat!
Om hon nu är så intresserad av när ni vill utöka familjen kan hon väl ta upp det på ett lite finare och känsligare sätt kan jag tycka!

Svar: Håller verkligen, verkligen med!
Snutten

2013-03-13 | 17:04:38
Bloggadress: http://Http://enmagetill.blogg.se/
Lin säger:

Men vad FAN?! Alltså förlåt, men det är är INTE okej!! Ta upp det med henne, förklara hur du känner och varför inte säga som det är? Att ni försöker.. Är du orolig för hur hon kommer reagera så försök att lägga det på en nivå där det kanske sägs i "förbifarten", så behöver det inte bli en stor sak av det.. (även fast det är det). Det är som sagt inte okej att hon säger så och att du dessutom blir ledsen av hennes kommentarer! Kramar i massor!

Svar: Jaaaa, jag försöker lirka mig ur situationen, och jag är så dålig på att ta det på en allvarligare nivå. Skulle vara skönt att säga det i förbifarten! Kram!
Snutten

2013-03-13 | 17:11:01
Mandy säger:

Herregud! Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva egentligen. Du har tagit upp det här förut och jag har också för mig att din man pratade med henne om det? Kan ha fel men om han nu pratade med henne så varför respekterar hon inte att hon ska sluta med sina kommentarer? Jag har verkligen ingen förståelse för när folk inte visar varandra respekt och detta är verkligen respektlöst. Usch jag blir så himla arg, man beter sig bara inte såhär! Om jag var du skulle jag nog berätta som det är, att ni faktiskt försöker. Troligtvis skulle hon nog känna sig dum då och inte ta upp det igen. Men jag förstår om du/ni inte vill berätta och jag tycker egentligen inte att ni ska behöva göra det bara för att få tyst på henne. Men jag tycker absolut att din man ska ta ett allvarligt snack med henne och klargöra att detta inte är okej samt att hon måste sluta omedelbart! Jag förstår att du blir ledsen och jag hoppas verkligen att det här löser sig! Kram!

Svar: Ja, jag blir också väldigt arg. Jag vill berätta, men jag tycker att det är jobbigt. Och har en känsla av att jag kommer få det slängt i ansiktet om det inte tar sig på ett tag. Typ: "det är för att du äter dåligt/pluggar/jobbar/inte sover tillräckligt". Jag ska prata med henne snarast faktiskt! Din kommentar har faktiskt hjälpt mig inse att det verkligen inte är OK. Kram!
Snutten

2013-03-13 | 18:30:50
Bloggadress: http://mandyinmakeup.blogg.se
Tess säger:

En väninna till mig började med rosenrot när det inte tog sig för henne, hon började med dem i maj, och i juni var hon på tjocken ;)

Svar: Tack för tipset! :)
Snutten

2013-03-13 | 19:04:15
Malin säger:

Hej! Jag har läst din blogg nu ett tag, väldigt härlig och komiskt blogg! Men det här var ju allt annat än komiskt! Fy!! Jag förstår inte hur det kan vara någon annans ensak när man skaffar barn än de två som ska bli föräldrar!!? Inte nog med att man själv känner en psykisk stress så ska det komma från andra håll också. Nej ush, hon behöver få sig en riktig tillsägelse, att prata med din man kanske skulle fungera. Han borde ju känna sin mamma och kan kanske ta det med henne på rätt sätt.
Lycka till, hoppas det här löser sig och att du slipper sånna här nedtryckande kommentarer i fortsättningen!

Svar: Tack! Jag ska definitivt ta ett snack med henne! Han kan ju säga till henne igen, men jag tror att det är viktigt att det kommer från mig. Så att hon slutar att prata med MIG om det. Tidigare när R pratat med henne har hon bara undvikit ämnet när han är med mig. Hoppas att det funkar! Kram!
Snutten

2013-03-13 | 19:48:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback