Nästa steg

Idag har varit en riktig tänkardag... Jag kan fortfarande inte förstå att jag varit gravid. Jag kan inte förstå att jag sedan fått missfall. Och jag kan inte fatta att vi ska börja försöka igen! Även om allt numera är okej med mig så känns det jättekonstigt när jag tänker på allt jag gått igenom. Vilken otroligt lång och tröttsam resa! 
 
Jag hade inte en susning om vilket... projekt det är att bli gravid. Och förbli gravid. Jag hade inte en aning om att det kunde ta tid! Alltså jag visste ju att det kunde dröja, men jag trodde ändå att det skulle gå relativt fort för oss. Vilket arsel jag känner mig som nu. Det tog ett tag innan det gick. Innan vi fick se det efterlängtade plusset. Det var som att försöken försvann i luften, och bakom leendena visste ingen att bakom plusset låg ett tröttsamt arbete. Ett arbete som pågått i lite längre än 7 månader. 
 
Och när det väl hände, min första graviditet alltså... Så hände det jag aldrig trott skulle hända oss. Ett missfall. Aååh, Gud så uttjatande det blivit vid det här laget. Men hur kan man vara så naiv?! Så jag vet inte riktigt hur jag ska kliva in i en ny graviditet. Med samma lyckliga leende som tidigare? Eller med en oro? Jag vet inte om jag någonsin kommer att finna ett svar, utan det återstår att se. 
 
Idag var en riktig tänkardag, som sagt. Det började väl när jag bestämde mig för att slänga min "graviditetsbok" som jag fått av min gynekolog. Inte nog med det... Jag slängde även ultraljudsbilden på bebis. Eller ja... det som skulle blivit en bebis. 
 
Detta ligger numera i soporna. Nästa steg är att slänga testen som visade pluss. Känns som att det kommer att bli svårare. 
Ja
 

Kommentarer
Puma09 säger:

Jag förstår dig verkligen. Jag hade flera missfall innan det tog sig "ordentligt". Men jag lyckades på något sätt tänka positiva tankar. Jag fick ett tidigt ultraljud och när allt såg bra ut då bestämde jag mig för att detta skulle gå och det gjorde det. Men nu längtar jag oerhört att få bli gravid igen. Men det tycks ta lika lång tid denna gång.

Svar: Hoppas att det tar sig snart för dig, och att du slipper fler missfall! Kan knappt förstå hur du tagit dig igenom tiden mellan försök och missfall! Men en stor inspiration är du i alla fall, och ett extra hopp för mig.. att det fortfarande kommer att gå även om jag får ett till missfall.
Snutten

2013-06-08 | 19:57:54
Bloggadress: http://drommenom.blogspot.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback