Ett tecken

R fortsätter att försöka övertyga mig om att jag är gravid. Det är nästan så att han lyckas. Jag sa till honom att jag inte vill att han är så optimistisk för rätt som det är kommer mensen att komma. Och då kommer du bli såå besviken! Han svarade att ja, det kommer jag. Så han får väl bli det då! Han är en stor pojke och får klara sig själv från och med nu.
 
Efter noga inspektion av mina bröstvårtor måste jag erkänna att det inte alls verkar lika känsliga som förra gången. Det är typ som vanligt. Det är bara tröttheten som inte stämmer in i ekvationen... Jag tog en liten tupplur. Eller nja, liten och liten. Två timmar spenderades sovandes i soffan. Det var rätt trevligt och välbehövligt. Hoppas att det är ett tecken.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback