Illamående
Jag mår inte alls jätteilla på morgonen. Det är hanterbart. Speciellt om jag lyckas få i mig frukost timman efter att jag vaknat. Illamåendet blir värre på eftermiddagen, runt tre-tiden. Då försöker jag få i mig någonting, för det är faktiskt inte så kul med illamående för stunden (jag hoppar av lycka dock varje gång den är på gång! Antar att det går över snart.). Så har det varit i några dagar i alla fall. Jag har lyckats slippa kräkas, även om jag hade hoppats på det.
Igår var en jobbig kväll. Jag var sjukt sömnig men hade gaser i magen som gjorde att jag fick helt sjukt ont i magen. Satt på toa, hoppade groda, R masserade ryggen, allt i hopp om att det skulle bli bra eller bättre. Försökte somna om, men jag blev hungrig. Detta är en period från kl 20 till 01, ungefär. Det fanns ingen mat kvar från middagen så jag tänkte att jag dricker te istället och äter lite kakor för att mätta.
Jag klev i säng med min favorit "Lemon - Green Tea" och några kakor. Halvvägs genom teet kände jag att detta inte var en bra idé. Men tänkte inte slösa med det goda teet och kände att det även skulle hjälpa magen lite. Så jag sköljde även ner EN kaka med den varma drycken. Gick och la mig sedan. R låg bredvid mig med laptopen på magen och såg ett humorprogram. "Jag mår illa", sa jag när jag mådde illa. Vilket inte alls är ovanligt. Så jag tror inte att R reagerar särkilt nämnvärt på detta faktum. "Jag måste kräkas", sa jag när jag kände att jag behövde kräkas. Det blir en speciell känsla i halsen nämligen, och då vet jag. Men ändå kändes det så långt bort... för jag kräks aldrig. Senaste gången jag spydde var i Indien och då hade jag antagligen ätit något dåligt och det berodde nog inte på graviditeten.
Annars var det över tre år sedan jag spydde senast, och då var det för att jag gråtit i timmar. Hur som helst. Jag kliver upp, just in case, och tar ut en apoteket-påse från min garderob. "Jag vet att det känns jobbigt just nu", säger R... "men normalt kommer du inte att spy", hör jag honom säga. I den gröna påsen finns tp-tandborstar från Sverige som jag alltid köper med mig när jag är där. Tar ut dem och känner hur kräket kommer på en gång! "Blöäh..." Hihihi, R springer upp från sängen och kommer till min "räddning". Sedan spyr jag i tre omgångar. R repeterar för sig själv: "Det där var en stor spya, det där var en stor spya".
När jag går ner med påsets innehåll känner jag mig så otroligt stolt. Jag får försöka låta bli att le. Jag hade ju velat spy, men när man är inne i illamåendet vill man inget hellre än att ta sig ur det. Jag säger till R: "Min första graviditetsspya! Yaaaay!" Han tittar konstigt på mig. Hihihihihihi. Behöver jag säga att jag somnade gott efter det?
Känns som att jag har lite bevis på att kotten i magen lever nu. Så otroligt skönt. Vet att jag inte ska förlita mig helt på detta men ändå. Tre dagar kvar till vecka 10. Här går det undan!
Kommentarer
Puma säger:
Det är inte kul att må illa och spy. Men ändå mitt i allt illamående blir man glad. Då får man bekräftelse att man faktiskt är gravid. Och som alla sa till mig att ju mer illamående destobättre 'med lillen där inne :-)
För mig upphörde illamåendet från en dag till en annan när jag klev in i v 13.
Svar:
Snutten
Amanda säger:
Härligt haha :P
Lin säger:
Hahaha, tycker både lite synd om dig men är ändå glad för dina grandiosa spyor! ;)
Svar:
Snutten
Trackback