Jag testar imorgon

 
Jag är ännu mer nervös denna gång. Om det är så att jag är gravid så borde hcg:et byggts upp under dess tre dagar för att synas på testet. Är det inte positivt får jag acceptera att mensen helt enkelt är sen, trots att jag har dessa ovanliga symtom. Jag kan inte spekulera kring det så mycket mer. Jag tycker själv att jag börjar låta väldigt irriterande och tjatig. 
 
På något konstigt vis är jag redan inställd på att det kommer vara negativt... Det är liksom för bra för att vara sant. Kanske är det någon slags försvarsmetod. Förbereda sig mentalt så att man inte blir helt knäckt när det andra strecket inte dyker upp. Jag lär testa ganska tidigt, innan alla vaknar... och innan R är uppe. 
 
Vill berätta för honom allra först, men jag vill heller inte väcka honom med den nyheten. Vill liksom inte att han ska vara halvt medvetslös när jag berättar. Vet inte hur närvarande jag själv kommer vara. Aåh, vad jag längtar till att berätta! 
 
 
 

Trackback