Jag plockar upp graviditetstestet med jämna mellanrum och kollar på strecket. Det finns där - det är den ingen tvekan om. Jag håller upp den, vinklar den, blundar för att sedan snabbt öppna, kör någon variant av pik-a-poo med testet. Strecket finns där. Visserligen en spökstreck, men fortfarande! 

 

Mensvärken har avtagit, har inte haft ont alls sedan i morse. Jättekonstigt då den brukar öka ju närmare mensen jag kommer. Det, tillsammans med strecket inger mig ett hopp. Ett hopp som överhuvudtaget inte fanns i morse! Jag vill ju inte hoppas... Man blir ju så nedslagen.

 

Det återstår bara att vänta. 

 

 

Mitt rum är så otroligt fint nu. Har tänt doftljusen och sitter och tittar in i min garderob. Det luktar gott med parfym, smink och nagellack. Tur för mig att jag har en make som också älskar sådana lukter! Jag saknar honom något så otroligt! 

 

Det är helt sjukt att man fortfarande kan känna såhär... ni vet, fjärilar i magen och saknad när man tänker på honom. Ska krama honom lite extra när han kommer tillbaka från jobbet. Min älskade själsfrände. ♥